HansS

      Vi ha

Vi har ändrat på en del detaljer.

Migrationsverket, eller egentligen Liselott har gjort det oväntade!

Inte bara beviljat uppehållstillstånd för Myra, utan både faxat och mailat beslutet till ambassaden i Manilla. Dessutom lovade hon att hjälpa till om ambassaden sölade med handläggningen.

På en timme gjorde hon det ingen klarat på två månader! All heder!

Nu får vi se hur länge det dröjer innan Myra kan resa hit, jag hoppas att det finns snö kvar när hon kommer.

Idag är jag glad!

Myra har av det allsmäktiga Migrationsverket beviljats uppehållstillstånd!

Så snart ambassaden har fattat det kan hon komma hit.

Hans

Såna här fräcka hus kan man bygga i Filippinerna!

Tyvärr blev huset alldeles för dyrt, så det blir inga fler.

Nu har jag tillbringat totalt 17 veckor i Filippinerna och det ar nagra saker som fortfarande ar obegripliga.

Gastfrihet .

Den spontana gastfriheten i hemmen ar obegransad. Aven om familjen knappt har mat sa att det racker ar det sjalvklart att man delar med sig till ev gaster.Aven om gasten ser att det finns for lite mat tackar han ja till en maltid.

Avundsjuka.

Slaktingar ar avundsjuka pa varandra, grannar pa andra grannar osv. Ofta ar det av ekonomiska skal, men orsaken kan vara smasaker som forstoras efterhand. Den avundsjuke baktalar "offret" och ljuger ibland for att battra pa baktalet. En vanlig logn ar att pasta att offrets dotter ar gravid, eller att offret inte tar hand om aldre slaktingar.

En slakting till Myra pratade sa mycket skit att han inte kunde ga pa vart brollop trots att han var bjuden! En annan slakting som bor i Sverige berattade for sina narmaste har att hon hade traffat mig i Sverige, att hon besokt Profilplat och att det var 45 minuters resa mellan vara hem. Hon bor i Boras och jag har aldrig sett henne....

Rasism.

Som "foreigner" antas man kunna allt om allting. Alla vita utlanningar ar foreigner,eller "Joe" , ungefar som vi sager svartskalle eller neger, fast i en positiv bemarkelse Ju vitare skinn desto battre, manga ar oppet rasistiska mot negrer, trots att nagra filippiner har valdigt mork hy. On Negros heter sa for att spanjorerna tyckte att de som bodde har var valdigt morkhyade. Forutom folk fran bergen ser de ocksa ner pa de stammar som finns i filippinerna och som lever pa gammalt vis utan att ta intryck av moderniteter.

Drycker.

Trots att det ar 28-31 grader dygnet runt dricker de nastan ingenting. Till maten dricks mineralvatten, aldrig kaffe pa maten, och mellan maltiderna ingenting. Forutom ol till maten dricker jag tre-fyra sma ol om dagen och kanske en liter vatten extra. Jag vet inte hur de klarar vatskebalansen. Ett lokalt "vin" heter tuba och gors pa kokosmjolk och haller 6-7 procent efter tva dagars jasning. Smakar som faan men ar billigt och full blir man ju...Magvark och huvudvark ingar.

Forutom Tanduay Rhum som ar storsaljaren dricker man Vino Kulafu eller Vino Viagro.De har inget med vin eller Viagra att gora utan ar en mix av femton kemikalier plus etanol och de smakar som utspadd hostmedicin. Vin dricks inte alls, utom mojligen pa brollop. Utbudet ar valdigt skralt och priserna ar hoga, dvs for filippinerna, 25 kr flaskan for ett drickbart rodvin.

Avgifter och tillagg.

En nationalsport ar att hitta pa extra avgifter. Nar vi akte farja till Cebu betalade vi forutom biljetten en hamnavgift. Nar vi kort ombord ville killen som lade klossar vid hjulen ha lite extra peso. Sa snart vi satt oss pa vara platser kom en "konduktor" och ville ha lite peso for nagot jag glomt. Lite senare dok han upp och ville ha 55 peso till kaptenen. Nar vi lagt till kom en flock killar med rep som de lade ut for att utjamna den obefintliga nivaskillnaden till rampen. Pris 145 peso. Jag bad dem ta bort repen eftersom varan Kia Pride har pyttesma hjul som inte skulle klara repen. Ingen reaktion, sa jag korde och fastnade forstas. Efter lite lirkande var jag tillbaks pa farjan och bad dem en gang till att ta bort repen. Bad och bad, jag skrek at idioterna att ta bort rephelvetena om dom ville undvika storstryk. Repen rattades noga till och med hoppande bil som skrapade underredet kom jag av baten. Utan rep hade det varit en barnlek att kora av farjan. Sedan betalade vi en ny hamnavgift och korde vidare.

Notan pa en Pizza Hut-restaurang inneholl forutom mat och dryck serviceavgift och lokal skatt. Ingen annan restaurang lagger pa detta efterat...

Nar man loser in en check i sin egen bank far man betala serviceavgift pa 200 peso om man inte befinner sig pa just det kontor dar man har oppnat kontot.

Flyplatsskatt tillkommer alltid aven pa inrikesflyg, plus 100 peso for en blot matta man kliver pa for att minska spridningen av mul- och klovsjuka.

Service.

Hemma ar jag van att service alltid ar dyrt och ofta daligt, aven om det gar snabbt.

Har ar service av alla slag nastan gratis tack vare de laga lonerna. En harklippning 3-7 kr, manikyr 6kr, byta bromsbelagg pa bakhjulen 40kr inklusive belagg, biltvatt 5kr (sjalvklart for hand).

Haromdagen lossnade ett av bakhjulen under fard sedan jag kort pa en stor sten.. Inom en timme hade tre mekaniker anlant, akt tricykel for att fixa ny mutter, slipat till gangorna pa axeln, satt dit hjulet, rullat till verkstan och fixerat muttern med elsvetsen. Begart pris 20kr inklusive mutter.

Pa en del restauranger ar serveringen extremt langsam och ofta saknas bestallda saker trots att servitrisen last upp bestallningen. Om man bestaller en kopp kaffe kanske det tar 15 minuter att astadkomma varmt vatten med Nescafe bredvid.

Allt man undviker i Sverige pga for hog kostnad kan man "unna" sig har. Sag att du behover tre arbetare for att fixa till i tradgarden under en vecka. Hemma far man ta banklan, har kostar det 110kr plus mat totalt. Anta att du ar krasslig och vill ha en sjukskoterska tillganglig hela dagarna. Rakna med en kostnad pa 1000kr per manad.

Fran borjan gjorde jag ratt mycket nytta sjalv, men jag blir latare och latare och gor bara det som ar roligt. Eftersom folket runtomkring faktiskt ber om arbete, har jag inget daligt samvete.

Engelska och sprakforbistring.

Filippinerna har en del sprakliga egenheter. Trots att engelska ar ett av de officiella spraken och alla studerar det i skolan sa har de en del egna ideer. Blackout kallas brownout, pen kallas ballpen, ett comfort room (CR) ar en toalett osv. Nar de pratar forvaxlar de ofta p och f, v och b, liksom she och he. I en tidningsartikel kan halva artikeln vara pa tagalog for att plotsligt overga till engelska. I dagligt tal anvands oftast engelska nar de kommer till rakneord, aven om resten av meningen ar pa tagalog eller cebuano. Vagskyltar, om det finns nagra, ar pa engelska. Manga gator har engelska eller spanska namn, men man anvander inte numren pa husen. Korsningen Lopez-Jaena Street och La Salle Street kan vara en adress men man talar inte om i vilket av husen i korsningen firman ligger.

Manga storre hus i staderna har namn. Att soka efter " CPI Transport, MGA Arcade, Room 113 pa A C Costa Street" kan ta tid eftersom gatan ar nagra kilometer lang. Forsoker man ringa till foretaget maste man veta vilket av de tre telefonbolagen de anvander for att hitta ratt nummer. Nummerupplysning finns inte hos nagot av bolagen.

Dessutom har manga enbart cellphone.

Bankvasendet.

Det finns inget Pg eller Bg, det gar inte att skicka pengar fran en bank till en annan bank.

Det gar inte att betala over Internet. Jag skulle betala en rakning, allt ska betalas i forvag sa det ar ofta brattom med betalningen, men det rakade vara "fel" bank, dvs Metrobank hade inget kontor i Escalante. Bilen var trasig, sa jag fick satta mig pa bussen i en och en halv timme till nasta stad, betala rakningen och aka tillbaka. Eftersom bussarna inte har tidtabell eller hallplatser tog resan inklusive lunch 7 timmar. Av dessa sju var en timme inne pa bankkontoret for att vanta pa bekraftelse av att betalningen gatt fram. Att ta ut pengar fran ett konto ar avklarat pa en timme, om det ar ditt lokala kontor vill saga. Om du forsoker ta ut pengar i din egen bank men i en annan stad far du problem.Det finns ingen ATM-maskin i Escalante, den narmaste ar 60 km bort och ar begransad till 1200SEK uttag per dag. Det gar inte att vaxla svenska pengar har, inte ens i Manilla.

Overhuvudtaget ar allt sa in i helvete trogt att man behover en Valium emellanat.

Hangaround.

Valdigt manga filippiner saknar fast arbete. De klarar sig pa att vara tillgangliga, om nagot skulle dyka upp. I Sverige fragar man ofta vad folk jobbar med, men har far man inga riktiga svar. I och for sig behover de inte sa mycket for att overleva, men det skadar val inte med nagra Peso pa fickan. Tank dig sjalv in i detta: Ingen hyra, ingen bil, ingen elrakning, inga amorteringar, ingen skatt, ingen dagisavgift, ingen dagstidning, ingen TV, bara shorts, t-trojor och sandaler som klader. Matkostnad pa 15SEK om dagen om du ater alla maltider pa "eatery", billig restaurang. Ater du hemma blir det billigare.

Ingen har skams over att vara arbetslos, det ar sa vanligt. Ingen har en kalender som stracker sig langre an en vecka, om ens det.

Det finns ett uttryck for installningen, "bahala na". Det betyder ungefar att allt anda sker i sinom tid, lika bra att leva livet nu.

Miljotankande.

Det kanns ratt lojligt att anvanda katalysator i Sverige, nar filippinerna branner sopor, kor med tvataktare och dieslar som aldrig justerats samt har vulkaner som per utbrott ar hundra ganger skadligare an vad vi slapper ut per ar. Vulkanerna ar inte mycket att gora at, men resten....

De fiskar med kemikalier och dynamit, skjuter delfiner och valhaj med harpun, har gruvor med dagbrott som senare forgiftar hela byar osv, osv.

Raddningen hittills for Filippinerna ar att det ar ett orike. Havet mellan oarna gor att all skit skingras och landar nagon annanstans.

Fyra timmar harifran med bil ligger Cauayan, en liten kommun. I havet utanfor den fina sandstranden, ca 10min i bat, ligger Hulao-Hulao, ett korallrev pa 100-10000 m2 uppstickande yta beroende pa vattenstand. Vid ett av mina tidigare besok traffade jag Mayorn (kommunens Kenneth Westberg) i kommunen. Vi diskuterade olika saker, bl a revet.

Eftersom de inte har rad att bevaka revet kommer det samvetslosa dykare och fiskare dit och stjal korall samt fiskar.

Plotsligt sa han att jag kunde fa revet om jag ville utveckla det for dykning och turism!

Jag behover inte betala nagot for revet, men om jag tjanar pengar pa det vill han att jag betalar skatt i kommunen, ett ganska rimligt krav. Han vill skriva ett 50-ars kontrakt med ratt till forlangning.

Nu har jag varit dar och dykt runt lite och last en rapport som DENR har gjort med kartlaggning av korallbestand, fiskar och annat. Bra for snorkling, det finns mycket att titta pa mellan 2 och 5 meters djup. Langre ut finns det mer att titta pa men jag hade bara snorkelutrustning, inga tuber. Lite soderut finns flera bra dykstallen, och 50 kilometer bort finns det trekking i bergen med vattenfall och tjusig utsikt. Eftersom jag inte ar intresserad av turism hoppas jag hitta nagon som utvecklar revet at kommunen.

Vi var pa rockkonsert med "Stagecrew" fran Cebu som band. Faktiskt riktigt bra, de skulle ledigt klara ett par timmar pa Gatufesten eller Dippan. Eftersom jag var enda utlanningen bland 1500-2000 askadare blev jag "intervjuad" under showen. De som inte visste vem jag var tidigare vet det nu.... (Obs! Jag skamde inte ut mig!)

Annars ar det lite tunnt pa nojesfronten. Bowling med manuella kagelresare och sma traklot utan hal, skonhetstavlingar, eller det stora nojet KTV (karaokeTV) ar det som finns. KTV ar med datoriserad poangbedomning efter varje lat, och nagra far 100 poang.

Nastan alla sjunger ratt mycket (hellre an bra) och ar suverana pa att kunna sangtexter.

Kommer sakert till Sverige snart.

Nar motsvarigheten till MTV rullar sa ligger alltid sangtexterna med i underkant.

En Magic sing mikrofon med inbyggda latar som kan battra pa sangen ar popular.

Stereoanlaggningar med karaokefunktion saljer bra och ar ratt billiga., c:a 50% av svensk niva.

Den vanligaste taxin ar den trehjuliga cykeln eller motorcykeln, som fortjanar ett eget kapitel. Om man ska fardas ett par hundra meter upp till ett par kilometer tar man en tricikad, en trehjulig BMX-liknande cykel med sidvagn for tva personer . Det gar sakta for de sma vagarna ar av typen rough road, men ingen har brattom. Tricikadforarna maste ha en grym kondis. Gropig vag, tung last, inga vaxlar och 30 grader varmt. Dessutom avpatrullerar de sin gata oavsett passagerare. En normal dagslon ligger pa 100Peso, 12SEK.

Ett steg lyxigare ar tricycle.

Som dragfordon tar man en Kawasaki CDI 125. En sidovagn hopfogad av armeringsjarn, plat och plast bultas fast. Sedan satter man pa dubbla fjadrar och stotdampare bak. Hur kopplingen och motorn kan halla ar en gata. For att starta med full last maste foraren slira pa kopplingen hur lange som helst. Motorn saknar flaktkylning men verkar tala vad som helst.trots att det kan vara 33 grader i skuggan.

Foraren satter en ara i att kora med full last, 15-20 pers. Sjalv star han upp som en manlig galjonsfigur tatt tryckt mot styret. Att han inte kan svanga eller bromsa bekommer honom inte. Pa tanken och limpan bakom honom sitter fyra personer , pa sidvagnstaket tva, inne i sidvagnen minst fyra, framfor sidvagnen en, bakom sidvagnen tre staende och resten hanger lite ostrukturerat har och dar.

Eftersom motorerna ar illa justerade ryker de friskt. Om foraren kor utan passagerare och det borjar regna, satter han sig i sidvagnen och styr med ena handen. Det ser ratt kul ut eftersom man inte ser nagon forare.

Har du en resvaska lagger de vaskan pa plattaket utan att binda fast. Sedan kor de forsiktigt sa att vaskan inte ska glida av....

Dekorationerna ar allt fran reklamskyltar till bibelcitat. Familjemedlemmarnas namn anses ocksa viktiga att ta med. En popular kladsel for foraren ar shorts, t-troja och ranarmask for ansiktet for att slippa avgaser och solbranna.

Pa sondagseftermiddagarna fram till mandagsmorgonen ar det tuppfaktning.

En cockpit ar en arena for tuppfaktning om du nu trodde nagot annat. Det ar en gallerbur pa c:a 12x12 meter.Tupparna fods upp hemma hos alla som vill delta. Vissa professionella uppfodare tjanar bra med pengar men de flesta forlorar, jamfor med travet i Sverige. Eftersom tupparna inte klarar mer an tva-tre matcher maste nya fodas upp hela tiden. De utfodras med basta tankbara naring och pumpas fulla med hormoner for att bli aggressiva. Till vardags ar tupparna fromma som kattungar och man ser ofta killar bara en tupp under armen, ungefar som en handvaska. Ibland ser man kartonger med tuppar i pa inrikesflyget pa vag till en fight.

Fore fighten satts en 10cm lang sporre av rakbladsvasst stal fast pa ena benet. Tuppen vet inte att han har en sadan eftersom det inte gar att trana med sporrar. Tupparna hetsas forst med en extratupp for att bli stridslystna. Sedan satts oddsen genom att publiken och vadhallarna skriker ut sin asikt. Efter tre minuter av skrik satts oddsen och vadhallarna tar emot 30-40 vad vardera utan att gora en enda anteckning eller ta emot pengar. Jag fragade hur de kunde halla reda pa alla vad och han svarade bara att han varit med ett bra tag. Efter fighten gick han runt och tog in satsade pengar och delade ut vinsterna. Om nagon forsoker bluffa hander det att skottlossning utbryter.

Sjalva matchen ar over pa en till fem minuter. Tupparna hoppar mot varandra och sparkar med benen. Det ar ratt svart att se vad som hander, men plotsligt ligger en tupp stilla. En valriktad spark racker for att spratta upp motstandaren.Domaren tar da tag i bagge tupparna och haller dem mot varandra. Varje tupp maste forsoka hacka den andre minst tva ganger annars ar fighten over. C:a 40% av matcherna slutar med att en tupp dor eller avlivas. De gar inte att ata eftersom de ar fullproppade med hormoner och andra undermedel.

Trots det meningslosa dodandet av tupparna forstar jag varfor tuppfaktning ar populart.

Det ar billigt att foda upp nagra tuppar, man kan delta i sma lokala fighter, det spelas om pengar och det ar inget fel pa stamningen eftersom de flesta dricker ol hela tiden.

Tuppfaktning ar illa sedd av stora grupper och det ar mest fattiga manliga askadare.

En rik godsagare i Negros Oriental har en egen luftkonditionerad inomhusarena bredvid sitt egna flygfalt.

Tupparna har en annan olagenhet. Eftersom de fods upp overallt och garna vill havda sitt revir, speciellt runt sex pa morgonen, hatar man den ofrivilliga vackarklockan. Om en tupp satter igang foljer de andra snart efter. Jag har raknat till nio tuppar inom 25m fran sovrumsfonstret, som inte isolerar alls .

Filippinska tjejer har rykte om att var valdigt snygga. Sanningen ar val att det finns snygga och mindre snygga tjejer i alla lander, men alla pinay’s har i alla fall inbyggd makeup. Overvikt ar ovanligt, aven om manga ser lite knubbiga ut pga den laga mankhojden. Hudfargen ar lagom brun. Haret ar alltid svart och ogonen svarta eller morkbruna. Det innebar inte att de ar nojda utan forsoker forbattra sitt utseende med "whitening soap", hot oil hair treatment, hair flattening osv forutom det vanliga sminket. Det ar fult att vara brun, alla sitter alltid i skuggan. Mitt vintervita skinn anses valdigt vackert. Nar man badar har man t-trojan pa. Bikini anses alltfor sexigt av de flesta. Av nagon anledning vill tjejerna inte visa rumpan med atsittande baddrakt pa stranden. Till vardags har de valdigt snava jeans som ar lagt skurna men det ar en annan sak... Nar de gar fran skuggan till poolen eller vattnet har de alltid ett hoftskynke eller handduk att skyla sig med, som de sedan diskret lagger ifran sig nar de natt vattnet..

Trots att alla levt hela sina liv pa en o ar simkunnigheten usel. Jag har inte fatt nagon forklaring, men faktum ar att manga badar med flytvast!

Smatjejer cyklar om de har cykel, medan tjejer som fatt mens inte cyklar. Forklaringen ar att man kan tappa oskulden om man cyklar. Jag sa att man ska sitta pa sadeln, inte stoppa in den.... Av nagon anledning anvands eller marknadsfors inte tamponger eller harborttagningsapparater. Nar Myra tog med en "Silkepil" och tamponger och visade hur man anvande dessa saker ville alla prova. Harborttagningsapparaten gick varm flera dagar. En tjej fragade i vilket hal hon skulle stoppa in tampongen.

Skonhetstavlingar ar populara, en del ar rattvisa och en del gar till sa att den tjej som samlat ihop mest med sponsorpengar vinner skonhetstavlingen.

Killarna ar, sa vitt jag kan bedoma, ratt trista typer. De verkar mattligt intresserade av utbildning, karriar eller utseende. Visserligen ar de smala och valtranade pa grund av hart arbete pa falten, men tjejerna vill ha forsorjning ocksa.Tandvarden ar begransad till att dra ut onda tander, vilket gor att aven ratt unga killar och tjejer har en eller flera gluggar mellan i ovrigt vita fina tander. De flesta siktar in sig pa att gifta sig mellan 19 och 25 ars alder. Ett enkelt brollop maste i vart fall innehalla foljande: Hyrda klader (barong till killen och brudklanning typ bakelse till bruden). En barong ar en gles "nylonskjorta" med brodyr att ha utanpa en vanlig skjorta. En fest med mycket mat, det kommer alltid en massa ovantade gaster. Ingen sprit, inget vin, mojligen ol. Ett inhyrt diskotek som spelar utomhus langt over smartgransen 24 timmar i strack. Alla grannar inom en kilometer stors men ingen klagar. Ljudet ar sa hogt att aven pa tvahundra meters avstand ar det absolut skadligt.. Sjalva kyrkoakten varierar naturligtvis beroende pa om det ar ett katolskt brollop eller inte. Ett protestantiskt normalbrollop innebar massvigsel med 10-15 par samtidigt.

Manga drommer om att gifta sig med en utlanning, dvs fran Australien, Europa eller Nordamerika. Indier, afrikaner, morkhyade och muslimer star mycket lagt i kurs. Manga ar oppet rasistiska utan att nagon protesterar Bast ar att vara lang, vit, ljushyad, blond eller brunharig, ha lang rak nasa(!) och bla ogon. Gratt har ar fult., skallighet inte bra, skagg ar skitfult, aven 2mm skaggstubb. Filippinska killar har gles och konstig skaggvaxt och behover knappt raka sig. Ibland sparar de nagra ynka langa stran fran en varta, som kineserna gor.

Tack och lov har filippinerna inga som helst alderskomplex. Dvs ingen har alderskomplex oavsett alder och kon. Tycker man om varandra racker det. Nar jag fragade Myra’s foraldrar, som ar jamngamla med mig, vad de tyckte om att fa mig pa halsen forsakrade de att det var helt ok for deras del. Inte bara ok, de visste att Myra alskade mig.

Homosexuella finns har, syns och hors och ses med ett lojes skimmer men trakasseras inte. Manga ar frisorer och make up artister.

Motsvarigheten till "kommer fran landet" heter "from the mountain" , de anses lite naiva och obildade och kanns igen pa "insert" dvs de har t-trojan instoppade i byxorna.

Myra heter forresten inte Myra, hon heter Meraluna men kalls Tata. Alla har har ett eller tva smeknamn vilket gor det ratt svart att veta vem som ar vem. Pa alla diplom fran skolorna star det Myra Asa A. Dorado. Numera heter hon officielt Meraluna D. Skogsberg. Myra’s far, som heter Arturo, kallas " the father of Myra", "papa", "boy", "boyboy" men aldrig Arturo, medan Myras bror som heter Arthur kallas for JR. Jag heter brother, Hans eller Sir Hans lite hur som helst.. Ibland har de ratt kul namn, Mayor May-may Barcelona, Benedicto Compania, Dante Espinosa, Benfica Demenso

En otrevlig egenhet i grannskapet ar avundsjuka , skitsnack och ryktesspridning. Grannar alskar att ondgora sig over vad som hander runtom och inte ens nar de har fel slutar skitsnacket. Tjejer anklagas for att vara gravida, killar for att vara alkoholiserade, jag anklagas for att vara omsom fabolost rik till utfattig, for att plotsligt overge Myra mm.

"Rikedomen" kan besta i att jag sponsrar det lokala basketlaget med t-trojor for 300SEK, "fattigdomen" for att jag plockar skrap fran var strand istallet for att leja nagon.

Ett trist kapitel. Monstruos byrakrati utan syfte, inkompetent personal som helst vill ha mutor. Massor av olika myndigheter som inte samarbetar. For att starta verksamhet har behover vi: Police clearance, Barangay clearance, fire clearance, sanitary clearance, judge clearance, zoning permit, lumber dealer permit, transporttillstand, mayors business permit, tree planting clearance, TIN number, DENR permit, exportlicens osv. Alla dessa dokument utfardas av olika myndigheter, och ar beroende av varandra, dvs man maste soka i ratt ordning. Oftast ar det bara en manniska som kan skriva pa, dvs det kan ta en vecka innan behorig personal finns pa plats. Myndigheterna ar dessutom utspridda i diverse stader inom 10 mils radie och alla tillstand maste sokas personligen. Forst hamtar man en blankett, reser hem, kompletterar underlaget, reser tillbaka for att lamna in, vantar, reser tillbaka for att hamta. Sedan ar det dags for nasta myndighet.

Det enda positiva ar "tax holiday" for utlandska investerare. Upp till sex ars skattefrihet utlovas....

Nar det galler travaruhandel maste man vandra pa en smal stig. Bryter man mot nagon av lagarna riskerar man 17 ar eller mer i fangelse eller t o m dodsstraff for svara brott. Lyckligtvis ar mahogny ett av de traslag som ar tillatet att handla med, under forutsattning att du har tillstand som "lumber dealer" och dubbelkollar alla dokument nar du koper virke.

Filippinerna har ett tjugotal "premium species" med mycket intressanta egenskaper. Nara, ebony, odling, acacia ar nagra exempel. Senare ska jag ansoka om att fa handla med dessa ocksa.

Mahogny ar ett mycket bra men svarsagat traslag. Star emot termiter och rota utan behandling. Det far en underbar lyster med olja, vax eller fernissa. Nar vi koper square logs kan vi lata dem torka i solsken utan att de spricker mer an tre cm i anden. Torkningen blir ett problem for de grovre dimensionerna. Under torrperioden tar det tre manader for en 3" tjock planka att torka fran 30% till 19% fuktkvot. En virkestork vore inte helt fel.

Att spika i mahogny ar som att spika i ek. Hardad spik behovs fran 4" och uppat.

Eftersom vi koper grova dimensioner som ska anvandas av snickerier klyver vi det mesta till breda plankor. En 2"x 12" kvistfri planka i mahogny, 12 ’ lang, ar inte det samsta....

All prissattning sker i Peso per bf (boardfoot), en bf= 2"x 6"x 1’ . Jag forsokte ett tag att introducera Peso per m3, men jag gav upp, Det var som att introducera aln som langdmatt i Sverige!

Ibland ser man riktigt gamla trad som overlevt allt fran krig, tyfoner, skogsbrander, vulkanutbrott och skogshuggare. De kan ha en diameter pa tva meter och vara oversallade med luftrotter och lianer, som i en Steven King-film. Sadana urskogstrad tillskrivs overnaturliga krafter och ar ofta hemsokta av spoken. Man bor inte ens vidrora eller tala om dessa trad, an mindre avverka dem.

Gamla tanter kallas for "Lola", oavsett verkligt namn. En av Myra’s lolor dog i hjartattack, 68 ar gammal, och jag tvingades med for att hedra familjen. De bodde en halvtimme bort i en trakt som inte anses saker ens for filippiner nattetid. Liket lag i en vit kista med titthal sa att man kunde se huvudet pa den avlidna. Under den korta ceremonin blev det "brownout" , stromavbrott,. Eftersom det var nymane blev det kolsvart. For en gangs skull hade jag bra anvandning av lampan pa mobiltelefonen. Det kandes som ett bra kulturmote att belysa trettio sorjande gamla tanter och farbroder med modern LED- teknik. Tanten ligger pa lit de parade under en vecka, sedan blir det begravning. Normalt har aldringar ingen pension utan ar hanvisade till slaktingars valvilja. Den har lolan agde all mark runtomkring dar hon latit slaktingar bygga hus. Pa sa satt ordnade hon sin aldringsvard.

Den 13 februari halsade jag pa Boni Comandante Jr i Dumaguete. Han har uppfunnit "Buhi Blend" en saltlosning som far fiskar att ga i ide. Upp till 22 timmar kan fisken overleva utan vatten i rumstemperatur och sedan vackas till liv. Jag vill anvanda tekniken pa rakor. Att frakta stora , fina rakor till Europa och sedan salja dem i levande tillstand vore mumma! Av Filippinernas 2145 fisksorter finns det sakert en och annan som passar tyska gommar. Tekniken gar ocksa att anvanda pa akvariefiskar, som ar en stor exportprodukt.

Uppfinnaren far stod fran regeringen for att soka PCT patent.

Mer om Buhi Blend i nasta rapport.

Ursakta om jag kallar filippinerna for "de" men det ar mest av praktiska skal.

Escalante ligger langst norrut pa on Negros, som ligger vaster om Cebu. Det tar en timme med flyg fran Manilla till Bacolod, sedan tva timmar i bil. Det ar en riktig avkrok och det ar sallan jag traffar pa andra utlanningar. Det finns inget hotell trots 80 000 invanare.

Det behovs inget hotell eftersom det inte finns turister, konferenser eller resande affarsman. Tva pensionat, tva banker och nio(!) pantbanker. Av de 971 foretagarna ar 600 innehavare av marknadsstand. All mark runtom stan bestar av banantrad, sockerrorsodlingar.eller fiskdammar. Sockerproduktionen maste vara jordens backaffar, men den sysselsatter alla fall en hel del manniskor. Vart man aker ar man omgiven av en gron vagg av sockerror. Lastbilarna som kor sockerroren till sockerbruken ar stora, trafikfarliga monster som ofta saknar baklysen. Nattetid syns de inte alls eftersom de ar morkbruna av all jord fran akrarna. Skorden sker helt manuellt med machete. Akrarna plojs med vattenbuffel som dragdjur.

Eftersom Filippinerna bestar av 7100 oar ar det gott om strandtomter. De flesta invanarna foredrar att bo vid vagkanten och njuta av tvataktsolja och diesel. Darfor ar dessa tomter dyrare an strandtomterna.Vagar till stranderna ar det ont om, ofta ar de privata och man maste betala grindslant. Nar man koper en strandtomt ager man aven stranden en bit ut i vattnet. Det ar komplicerat att kopa mark, utlanningar far bara aga 40%. Ofta ar marken oskiftad med 20-30 agare som ska vara overens och underteckna dokumenten tillsammans. Det ar inte helt enkelt att veta om tomten ar belanad eller inte. En del av stranderna ar fina sandstrander medan en del ar vassa klippstrander. Pga tidvattnet kan stranderna se ratt olika ut vid lika tider. Skrapigare folk an filippiner finns inte, de verkar inte ens tycka illa om plastavfallet som forstor annars fina omraden

Alla batar ar "pumpboats" , langa smala med utriggare at bada hallen. Batarna ar nastan lika breda som langa. De ar ganska praktiska och lattdrivna. Om tidvattnet drar sig tillbaka star baten uppratt pa land. En 10 meter lang med 18 hk motor kostar 6000kr.

Spraket har ar cebuano, det nast storsta spraket efter tagalog, som jamte engelska ar officiella sprak. Valdigt manga pratar engelska vilket gor att det ar ganska enkelt att umgas.Filippinerna har drygt 100 olika sprak, ett resultat av ett splittrat orike med obetydligt handelsutbyte mellan oarna.

Ingenting ar gratis. Skolorna kostar pengar, sjukvard kostar pengar, pensionssystemet ar i sin linda. Har du ingen slakting som kan ge dig mat svalter du ihjal. Det bor 70 000 pers pa soptippen i Manilla. Harda bud, speciellt for foraldralosa barn. Myras familj tar hand om tre overgivna barn som ar avlagset slakt. Deras foraldrar lamnade helt enkelt barnen 3, 5 och 7 ar pa gatan och drog!

De flesta husen ar oforsakrade, kommer tyfonen sa har du inget hus langre.

Filippinerna ar ett av jordens billigaste lander, t o m billigare an Egypten. Peson foljer dollarn men faller snabbare. 30% av befolkningen lever under FN:s existensminimum, 1 USD/dag. Trots en BNP-tillvaxt pa 6,1% ifjol sjonk skatteintakterna pga av ett urmodigt uppbordssystem. Politikerval ar alltid personval, de flesta har inget egentligt program. Ganska praktiskt, de kan gora som det passar om de blir valda. Vissa politiker och tjansteman ar korrumperade, som i Sverige, men har blir det inga rubriker.

Inlaningsrantan ar 1% och utlaningsrantan 18%. Ett rantegap pa 17% ar en vat drom for en svensk bankman! Inflationen pendlar friskt mellan 6 och 11%. Flera bedomare anser att peson kommer att falla ytterligare eller kollapsa helt. For mig ar det bara bra, med inkomster i vastvaluta och kostnader i peso, men for landet ar det en katastrof. Utlaning sker bara mot sakerhet i fast egendom eller mot borgen av rik slakting. Svenska pengar ar varda mellan 4 och 7 ggr raknat pa kopkraft. En svensk folkpensionar har rad med bade hus, hushallerska och egen sjukskoterska pa folkpensionen.

Prisexempel: 33c ol 1,80kr i affaren och 4-5 kr pa restaurang. Licenstillverkad San Miguel.

Tigerrakor 36-60kr/kg. Storlek som en mobiltelefon. God fisk 18kr kilot.

Middag pa restaurang 8-100kr (100kr ar hummer med vin) De flesta restaurangerna utanfor storstaderna ar mycket enkla och billiga. Fa ratter och lag standard men ganska god mat, alltid hemlagad. De enklare restaurangerna serverar altid maten med gaffel och sked, inte kniv. Vill du ha ett dricksglas till olen far du saga till.

Kott hos slaktaren 24kr/kg oavsett styckningsdel, dvs samma pris pa hogrev och file. Djuren slaktas pa morgonen och saljs under dagen, helt utan kyla.... Man blir inte magsjuk eftesom all mat kokas eller grillas, aven gronsakerna.

Hyra av snickare eller chauffor 25kr/dag, enklare hemhjalp eller hantlangare 13kr/dag.

Bra hotell med AC, tel och kabel-TV 80- 250kr/natt, billigt hotell 30-40kr.

Laddare till mobiltelefon 6kr

Laga ett hal hos tandlakaren 60kr

125cc motorcykel (filippinsk) 6000kr

Aka taxi (bil) 2 timmar 50kr. Den vanligaste taxin ar en trehjulig motorcykel med sidvagn. De ar godkanda for 9 akande men 15 anses lagom. Det mesta jag raknat till ar 20 men det var skolbarn. Om nagon ramlar av far han skylla sig sjalv som inte holl sig fast! Nagot for Trafiksakerhetsverket att titta pa?

Ett annat kul fordon ar Jeepney’n. Du tar en jeep, forlanger den till onskad storlek med tva langsoffor bak, lamnar in den till "jeepneymakern" som klar den i blank plat, helst rostfri, och dekorerar med bibelcitat, dekaler, juldekorationer eller annat snyggt. Ingen bakdorr, inga fonster mer an framrutan. Voila’! Du har en buss for 8-20 passagerare plus de som sitter pa taket!

En "longneck" (helror) rom kostar 8kr. Billigt, men har ar det 25% av en dagslon. Allt brannvin kallas av nagon anledning whisky. Ungefar 95 % av spriten som saljs ar rom. Drickandet ar norrlandskt: ett dricksglas med ljummen rom utan virke dricks pa 10 sekunder blankt. Nastan ingen dricker vin och utbudet ar skralt. Den vanligaste maltidsdrycken pa restaurang ar Sparkle, en inhemsk verion av Sprite.

Bygga fint hus pa filippinskt satt (betonghus med plattak) kostar 1500kr/m2 inkl material och arbetskraft, dvs 8% av svensk kostnad. 100 m2 hus for 150 000kr ar ratt lagom. Bygger man en traditionell "nipa hut" (bambuhydda) blir det forstas betydligt billigare (c:a 2000kr for 12m2)! Standarden ar som ett svenskt garage men med kakelgolv. Fonstren bestar av vickbara glaslameller eftersom man vill ha korsdrag. Golvlister, foder, dorrkarmar och taklister anses vara onodig lyx. Eftersom det alltid ar varmt ute anvander man det ljumma vattnet ur kranen till allt utom dricksvatten. Pg a de vanliga "brownouts" , stromavbrotten, har alla hus en tank hogre an huset for att alltid ha rinnande vatten. Dricksvattnet tas ur en rent-a-cooler med varmt och kallt vatten.

Aven offentliga byggnader har en lag standard.

Om man kommer in pa ett kontor pa en storre myndighet tror man att man hamnat pa lagerkontoret for emballage, typ.

Det hander ratt kul saker hela tiden.

Jag hjalpte ett bolag med lite uppgifter de behovde om labutrustning. Som ersattning fick jag fri sprit resten av livet medan jag ar i Filippinerna! Av nagon anledning tror de att vasterlanningar kan allt om allting. Nar man papekar att "det har jag ingen aning om" tror de att man ar blygsam.

Nar man handlar pa en stormarknad kryllar det av hjalpsamma expediter som inte kan nagonting om det de saljer. En hjalper till att prova, en lagger i pase, en tar betalt och nasta kollar att kvittot stammer. Alla expediter ar 155-160cm langa, 17-22 ar och ser exaxt lika ut. Nagonstans finns sakert en fabrik dar de tillverkas. Nar du gar ut kollar den bevapnade vakten att du inte stulit nagot.. Alla butiker ner till konsumaffars storlek har bevapnad vakt.

Min "egen" slaktare lagger undan "lomon" (file’n) till mig eftersom han vet att jag tycker om file’. De anvander samma kor till allt och hanger aldrig kottet, dvs det haller en ganska lag kvalitet. Ofta forsoker handlare ta mer betalt av utlanningar. Nar jag fragade en taxichauffor i Manilla varfor de alltid forsoker lura utlanningar sa han bara att de ar ju de enda de kan lura! Pruta gor man alltid, men ibland ar det sa billigt att man inte kommer sig for.

Eftersom nastan ingen har personbil, det finns kanske 300 bilar pa 80 000 invanare, finns det inga parkeringsproblem. Daremot ar det valdigt gott om motorcyklar,mest tricycles. Om man ska aka 500-1500m aker man trehjulig cykeltaxi for 5 Peso, upp till 5-6km trehjulig motorcykel for 10-20 Peso, 5- 50km Jeepney eller taxi for 50-200 Peso och langre strackor buss. Trafikreglerna foljs ibland men det anses helt okej att kora om pa fel sida eller att kora medsols i rondeller vid lagtrafik. Fartgranser finns, men ingen fartkontroll. Promillegrans finns, men ingen alkotestutrustning. Exempel pa vagskyltar: "Thickly populated area", "Slow down, 24 dead in this bend", "Drive slow, see our city, drive fast, see our jail", " Don’t keep your elbow to far out, it may go home with another car".

Det finns valdigt fa faglar, enligt Myra beror det pa att de jagas och ats upp. Det gar bra att lagga ut fisk pa tork utan att masar ater upp den. Fisk som odlas i grunda dammar klarar sig ocksa undan masarna.

Alla anser sig vara djup religiosa, men tror samtidigt pa haxor och oknytt. Nagra platser har daligt rykte pga av alldeles for manga haxor, t ex Dumangas och Sequijor. De katolska kyrkorna ar som vanligt pakostade medan de ovriga ar mycket spartanska. En normal gudstjanst (ja, jag har varit kyrkan!) bestar av lika delar hoglasning och sang. Den lokala kyrkan ar pa 120m2 och bestar av tva gavlar och ett tak.

Pa flera stallen som jag inte besokt an finns stammar som lever helt isolerade, helt ogudaktiga och med animismen som religion. Manga har en gummisnodd runt midjan med en talisman ,"habak", for att slippa olyckor. Muslimer syns inte alls pa den har on.

En specialitet ar lechon, helstekt spadgris. Man koper en levande gris ett par dagar i forvag, tar hem den och slaktar den pa morgonen pa festdagen. Grisen skallas och tas ur samt fylls med orter och binds ihop med en bambustor som grillspett. Grisen grillas sedan sakta over grillkol och penslas med kokosmjolk. Nar den ar klar ar skinnet som en brun krispig skorpa, hur god som helst! Resten av grisen ats upp och skoljs ned med Sparkle eller SMB , San Miguel Beer. Ett helt party for 30 pers med gris, ris, dricka och personal gar los pa c:a 600kr, beroende pa hur stor grisen ar. Ofta ar de for stora for att vara "suckling pig" men so what...

Skaldjuren, framforallt rakorna, ar gigantiska och goda, Liksom i Sverige ar de dyra, men 40-60kr per kg for rakor som inte ens gar att kopa for pengar i Sverige kanns inte dyrt.

Tre stora rakor racker for att bli matt.

Citroner finns sallan, men de har calamansi, en sorts blandning mellan lime,citron och apelsin.

Gronsaker ats sallan raa, oftast kokas de halvmjuka. Ratt bra for bakterierna dor.

Om man tar ett befruktat honsagg, ruvar det i 16 dagar och sedan kokar det blir det balut.

Det ats alltsa 5 dagar innan det skulle ha klackts. Fostret ar nastan fardigt, men benen ar fortfarande mjuka.Mycket gott med lite salt pa, men ser helt vedervardigt ut.

En annan omtyckt ratt ar grillade honsfotter. Skinn, senor och ben med grillsas alltsa. Inte gott.

Ett bra satt att bevara fisk ar torkning. Har torkas alla mojliga fiskar, de flesta sma som spigg. Att gnaga pa en torkad fisk som vi betraktar som kattmat anses helt OK, men andedrakten ar inte OK senare.... Nar den torkade fisken kokas blir den mjuk igen, jfr med lutfisk. Kokt fisk ats med ben och allt om det ar en liten fisk. Den kokas med calamansi (en citrusfrukt) och vinager.

I vattnen runt oarna finns 2145 olika arter av fisk Jag har bara sett och atit nagra stycken, men i slutet av februari aker vi till Bohol och dar ska jag dyka en del. Korallrev, delfiner och valhaj later spannande!

Nar man koper fisk pa marknaden ser man atminstone 30 arter, bland dem stromming! Nationalfisken heter bangus (milkfish) och ser ut som en liten sik med stora ogon.. Fiskar jag kanner igen ar t ex lapu-lapu, tuna, swordfish, red snapper och mackerel.

En vanlig vardagsmaltid bestar av 1-2 strommingar och mycket ris.

Ordningsfoljd:

Trafiken, naturen, hundar, overfall.

Det ar svart att tanka sig farligare trafik. Aven den stora vagen kan ha djupa potthal eller omarkerade vagarbeten. Inga vagmarkeringar, gatljus i staderna som 25-wattare. Absolut farligast ar tricycles utan bakljus nattetid. De kor sakta, syns inte men blockerar halva vagbanan. Mindre farligt ar losa hundar, katter och barn. Dvs de ar inte farliga for mig, endast for dem sjalva. Rekommendationen nattetid ar att inte vaja,du kan hamna utanfor vagrenen och skada bilen. Manga sockerrorsbilar utan lysen kor nattetid eftersom polisen inte jagar dem da.

En del vagar ar av betong. Det ar ju bra, men de kringboende tycker att det ar en bra plats att torka ris eller majs. For att bilarna inte ska kora pa maten lagger de stora stenar runt om!

En tricykel kan anvandas som taxi men aven som lastbil for t ex : 10 st 12m langa bambustammar, tva fullvuxna grisar, 500kg cement, 50m2 takplat ellr varfor inte fem innerdorrar? Inte samtidigt forstas.

Det enda som forhindrar massolyckor ar den laga farten. Pa national highway haller man en snittfart pa 60km/tim. Om nagot dyker upp hinner man vaja eller stanna. Jag har bara sett en olycka i verkligheten, men manga spar av olyckor.

Naturen ar farlig men bara pa mikroniva. Minsta skrapsar maste desinficeras noga annars far man en inflammation. Moskiter finns men ar inte sarskilt besvarliga. Den svenska myggan ar mycket varre. Det finns ormar men aldrig i bebodda trakter. Odlorna blir man van med, de ater insekterna inomhus. Det enda konstiga med odlorna ar att de kan krypa pa innertaket och hoppa framat utan att ramla ner!

Havet ar farligt, mest pga strommar. Maneter och sjoborrar ar inte kul, men for ovrigt ar det sallsynt med otacka djur eller fiskar.

Tjejer kallas pinay och killar pinoy. De ar valdigt stolta over att vara 100% pinay/pinoy.

Trots att prostitutionen ar lika beryktad som i Thailand, ar den i stort sett begransad till Manilla och Cebu. En vanlig familjeflicka ar betydligt kyskare an en svensk jamnarig tjej. De flesta ar oskulder vid giftermalet. Hur killarna gor vet jag inte....Som ogift umgas tjejerna med killar bara med chaperon, aven om det bara ar en tio minuters biltur. Nar de ar gifta skaffar de garna manga barn, Filippinerna ligger valdigt hogt i barnalstringsstatistiken. Katolicismen har en stor skuld i detta. Katolska praster vill t ex inte forneka att Colgate tandkram kan ha en preventiv effekt. Skilsmassor finns inte som begrepp eller lagterm. Losningen heter anullment, dvs du mutar en prast eller tjansteman for att han ska hitta ett procedurfel vilket gor att aktenskapet aldrig varit giltigt.

Det ar utan tvekan tjejerna som haller landet pa fotter. En dromtillvaro for en pinoy ar en longneck Tanduay Rhum och sova hela dagen pa en busshallplats. De flesta har inget jobb utan lever pa pahugg. Anstallningsskydd finns inte.

Manga soker utlandsjobb och jobbar pa kontrakt i Taiwan eller arabvarlden. Tva ar, sedan hem och leva pa besparingen i ett ar.

Jag etablerar lite affarsverksamhet har. Hursomhelst maste man ju ha pengar. Det jag agnar mig at ar mahogny och rakor (typ stora). Det mesta ska jag salja till Spanien.

Vi har borjat saga och det ser hyggligt ut. Jag koper mahognyn i "square logs", dvs stockar utan sidobrador. Sedan klyver vi efter kundens onskemal. All mahogny kommer fran odlingar och ar kontrollerad av DENR (Naturvardsverket). Det ar den basta av fem mahognyarter, Swietenia Macrophylla, eller honduras eller "big leaf" beroende pa vilken marknad du saljer pa. Det ska bli kul att bygga ett hus och anvanda mahogny som tradack! Det finns manga andra fina traslag men nagra far man inte exportera.

Byrakratin ar sju resor varre an i Sverige, men det ar snart klart nu.

En positiv sak ar "tax holiday", skattefrihet i sex ar under vissa forutsattningar. Inte for att skatten ar sa hog (32%) men det underlattar ju.

Rakorna ar ekologiskt odlade tigerrakor i storlek 20st/kg. En filippinsk professor har hittat pa en metod att lata rakorna "ga i ide" under 12-15 timmar och kan fraktas utan vatten. Det vore mumma att leverera levande rakor!

Att gora affarer pa ett lokalt plan ar meningslost eftersom ingen har pengar. Myras mammas saltaffarer ar sunda, men de grundar sig bara pa sasongsvariationer i prisniva mellan 50-150Peso pa fem manader. Kop, lagra, salj.

Allt som tar lang tid att tillverka kan man gora har om inte transportkostnaden blir for hog. Filippinernas storsta exportprodukt ar elektronik. Utbildningsnivan ar hog men det finns inga jobb till alla valutbildade. Filippinerna ar ett av varldens mest korrumperade lander, men hittills har det gatt bra.

Man fryser aldrig, det ar alltid nagra grader for varmt, aret om. Torrperioden, november till mars ar behagligast. Det ar lika varmt men torrare luft. Nar kvallen kommer blir det nagon grad kallare, men fortfarande behover man air condition i sovrummet, annars ar det inte skont att sova. Tyfoner kommer i en strom over norra filippinerna, 2-6 st per ar och staller till stor skada. Har slipper vi dem. Aktiva vulkaner finns som har utbrott med ojamna mellanrum, den narmaste 10 mil bort. Den storsta hade ett utbrott 1991. Nagra tusen dog och askmolnet strackte sig till Vastafrika. Nyhetsrapporteringen om tsunamin har varit sparsam, endast ett par filippiner drabbades.

Havet ar alltid varmt och klart, utom vid leriga/sandiga strander och nar tidvattnet drar sig tillbaka. Dykstallen finns pa manga oar men har har vi bara ett korallrev inom "synhall". Tidvattnet skapar en del problem, det skiljer c:a 120cm pa ebb och flod. Allt vaxer som i ett vaxthus och det regnar da och da. Ett banantrad vaxer till 3-4m pa ett ar och det finns massor av konstiga frukter. Jag ater mer an ett kilo mango om dagen.