Hur kul är det att bli stämd?

En rättshistoria.

Den filippinska strafflagen är rätt lika den svenska men med några viktiga undantag. Rättssystemet har spanska rötter medan vårt har romersk rätt som ursprung. Jämställdheten är det si och så med och straffskalorna är väl tilltagna. En gift man kan inte fällas för våldtäkt på sin fru, det är hennes skyldighet att ”ställa upp”. Skilsmässor finns inte i lagen, dvs det går inte att skilja sig. Istället betalar man ett fett arvode till en advokat som hittar ett formellt fel vid vigseln och rätten kan förklara äktenskapet som ogiltigt (anullment).Om jag skulle ertappas med illegal virkeshantering börjar straffskalan med 17 års fängelse och slutar med dödsstraff!

I december 2005 stötte Myras syster och man (Meme och Japheth) ihop med Japheths  tidigare flickvän. Tjejen som tydligen är extremt svartsjuk, skrek en massa oförskämdheter. Någon vecka senare hände samma sak med Myra, tjejen skrek och levde om på en livsmedelsaffär.

Myras rättrogna mamma anmälde händelserna till Barangay Hall, den lägsta instansen. Ett möte sattes ut, men motparten dök inte upp. Samma sak hände två gånger till, en gång skickade hon en farbror. Myras mamma pratade med polischefen men inget hände. Tre veckor senare stämde tjejen Meme, Japheth, Myra, Myras mamma och mig för samma sak, dvs grave slander, eller grovt förtal på svenska!

Anfall är bästa försvar tänkte hon tydligen…

Vi var tvungna att anlita en advokat, formalia är mycket viktigt och det är svårt att klara det själv. Advokaten skrev ett counteraffidavit som vi fick gå ed på inför åklagaren.

Så långt var allt normalt men sedan visade det sig att åklagaren var hur partisk som helst!

Jag blev frikänd eftersom jag var 10km från brottsplatsen och hade 12-14 jobbare runt mig som vittnen. Dessutom kunde tjejen och hennes vittnen inte beskriva hur jag såg ut och inget neutralt vittne hade sett mig. Enligt tjejen och hennes vittnen skulle jag ha sagt ” You no wonder, stop quarrel my wife, you look like a hostess, a walk by night girl”.

Alla tre vittnen kom ihåg den exakta ordalydelsen en månad efter händelsen. Dessutom är deras engelska språkkunskaper rätt begränsade. Jag påpekade för åklagaren att en hostess är en flygvärdinna eller liknande, dvs närmast en komplimang, men hon sa att det är samma sak som hora i filippinerna.

Resten av familjen blev inte frikända!
Myras mamma som var 80 km från platsen antogs ha kört extremt snabbt tillbaka och rusat in på affären och förtalat tjejen. Att Myras mamma är en varmt religiös fyrabarnsmor som färdades i en gammal lastbil tillmättes ingen betydelse, det var fysiskt möjligt för henne att hinna tillbaka!

Myra, Meme och Japheth saknade motiv för att smäda tjejen medan hon har all anledning att vara svartsjuk.

Åklagaren ägnar flera dagar åt att försöka bevisa att Memes rätta namn är Flora mae istället för Florane som det står i passet och födelseattesten. Hon hittade en skolbok där Meme kallades Floramae och föredrog att tro på skolboken. Till saken hör att alla i filippinerna har flera nicknames. Myra heter Meraluna men kallas Myra, Tata eller Ta. Jag kallas Sir Hans eller brother Hans men aldrig bara Hans.

Varför åklagaren vill bevisa att Florane heter FloraMae är en gåta, det har inget med fallet att göra och Meme har aldrig förnekat att hon använder alla namnen till vardags.

I sin resolution på 63 sidor hinner åklagaren med flera skönlitterära citat och berättar om sin egen barndom, något som knappast har med fallet att göra.

Det är inte bara åklagaren som är knäpp, vår advokat broderar ut texten på ett sätt som gör att man knappt förstår vad saken gäller.

Familjen tvingades betala borgen på 900SEK var för att få stanna på fri fot. Rättegången beräknas ske om 18 månader.

Under processen sökte polisen mig för att delge mig en handling. De kom till vårt hem två gånger trots att de fick veta att jag var bortrest. Tredje gången kom de 06:00 söndag morgon. Myras pappa sa att jag sov och de väntade en halvtimme, sedan väcktes jag. Fyra poliser, varav två beväpnade och två i uniform väntade. Utanför grinden stod polisbilen. De bad mig läsa en handling och skriva på att jag mottagit den. Jag läste papperet och insåg att det var motparten som bett polisen överlämna handlingen. När jag frågade om de hade order att besöka mig nekade de. De erkände att motparten hade bett dem. Jag blev förbannad och bad dem lämna tomten och ta med sig handlingen. Trots detta stannade de i 20 minuter och argumenterade för att få påskriften!

Jag skrev genast ut en klagoskrift riktad till polischefen och for till polisstationen där jag lämnade klagomålet till vakthavande officer. Jag bad honom att inte öppna brevet eftersom det rörde sig om ett klagomål mot polisen. Han sa att polischefen var  hemma, det var ju söndag. En timme senare ringde polischefen och var hur len i truten som helst, allt var ett misstag av okunniga polismän som agerade utan hans vetskap. Vi hade ett möte där han bad om ursäkt tjugo gånger, typ. Han ville absolut inte ha något klagomål, polisen i Escalante har flera år i rad fått utmärkelsen ”Bästa poliskåren i Filippinerna”.

Innan jag for hem till Sverige hade familjen ett möte med Mayor Maymay Barcelona, högsta hönset på kommunen. Eftersom han var principal sponsor på vårt bröllop ser han mig som en gudson och måste hjälpa till. Han lovade att utnyttja sina kontakter inom rättsväsendet för att hjälpa oss. Det är som att ringa kommunalrådet och be honom beordra domaren i tingsrätten att ha en viss åsikt i en kommande rättegång!

Vi får se vart den fortsatta processen bär, ingen vet.

En vän till oss som är polis och ansvarar för vapentillstånden för polismännen frågade om jag ville ha ett vapen för att skydda mig. Jag sa att jag saknar licens men han förklarade att det gjorde inget, det var han som bestämde. Om jag skulle få en anmälan för olaga vapeninnehav skulle han helt enkelt avskriva ärendet.

Eftersom den svartsjuka tjejen och hennes vittnen vittnade falskt under ed borde ingen tro på resten av deras utsagor när det gäller resten av familjen men åklagaren skriver att bara för att de ljög om mig är det inte säkert att de ljuger om resten. En poäng är att om det här leder till rättegång är det samma domare som de har ljugit under ed för.

Dessutom har de nu fått min räkning på advokatkostnader och förlorad inkomst, och blir stämda för mened.

Slutsatsen så här långt: Rättvisa handlar mer om politik än juridik.

PS. Jag kanske ska tillägg att jag aldrig har sett tjejen ifråga!DS

Kommentarer:

Skriv en ny kommentar:

Namn
Kom ihåg mig?

E-post:

URL:

Kommentar:

Trackback
hits