HansS

Som jag skrev i forra infon finns nu Buhi Blend, en soppa pa 23 olika naturprodukter som far fiskar och skaldjur att ga i ide for 22 timmar, i rumstemperatur och utan vatten.

Forutom mat kan man frakta akvariefiskar. Dom gor sig ju bast levande och det saljs akvariefiskar for 5 miljarder per ar. Nar man fraktar dem pa normalt satt fraktar man 95 % vatten och 5% fisk. Halften av akvariefiskarna kommer fran filippinerna, men packas och sands fran Singapore. Det blir kul att gora en provsandning, forst av tigerrakor, sedan av fisk. Levande tigerrakor i jatteformat later for bra for att vara sant....

Vecka 7 var vi pa Panglao Island, en liten o utanfor Bohol. Sag ut som det ska gora, med vit fin sandstrand, palmer som lutar sig utat, bungalows pa stranden och bra restauranger med laga priser. En middag med ol c:a 25SEK, en dubbelrumsbungalow med A/C pa stranden 180SEK per dygn. Inga irriterande strandsaljare och nastan inget krimskrams. Alona beach, som stranden heter, ar full av dykforetag och havet utanfor bjuder pa korallrev, vrak, tigerhaj, nudibranch och delfiner. Nudibranch ar ett kryp som tydligen kan se ut hur som helst i form och farg. Jag maste lasa pa mera om dem. Myndigheterna jagar tjuvfiskare som jagar delfiner med dynamit. Dynamiten dodar all fisk runtom och skadar korallreven. Det verkar ju hur korkat som helst, batagarna kan tjana mycket mer pa att skjutsa turister pa delfinutflykter. Enligt kaptenen pa var utflyktsbat finns det mycket delfiner aven i farvattnen utanfor var tomt, han hade deltagit i en delfininventering for ett par ar sedan.

Pa Bohol sag vi Chocolate Hills, 1268 st konformade berg med exakt samma lutning.. Later som en turistfalla men var faktiskt ratt lackert.

Vi sag ocksa "Primatus Stevenspielbergius" eller tarsiern som den egentligen heter. Varldens minsta apa som statt modell for E.T. Stora ogon, langa fingrar, vager som en BigMac. Bohol ar den o som har flest turister i det har landet.

Pa hotellet bodde en svensk familj fran Boras. Pappan hette Hasse och det var skont att antligen traffa nagra svenskar. Mamman Bernadeth, hade sett mig och Myra pa film i Boras, det var videon fran vart brollop, som en slakting till Myra hade lanat. Vi hade valdigt kul med familjen och hoppas traffa dem senare, har eller i Sverige.

Nar man vistas i ett U-land ar man alltid lite orolig for bakterier. Magsjuka ar inte kul, varken i Are eller Escalante. Hittills har jag inte drabbats av nagon sorts magproblem utom att lillgrisen frodas av all SMB-ol som rinner ner i en aldrig sinande strom. Jag ater all sorts konstig mat sa lange det smakar gott. Franvaron av magsjuka beror pa att all mat kokas ratt lange, aven gronsakerna. Vattnet man dricker ar renat, kranvattnet dricker man aldrig av. Storsta risken ar drinkar med is som gjorts pa kranvatten, eller glass pa restaurang .

Den normala hygienen har i huset skulle fa halsovardsnamnden att begara utrymning omedelbart. Kackerlackor, myror, odlor, rattor och husdjur ( f n en katt, tre hundar, en tupp, en hona och en pafagel ) gor sitt basta for att sprida smuts och bakterier. Numera lagas maten pa en modern gasolspis inomhus men tidigare anvandes ett skjul pa baksidan som tack och lov ar rivet nu.

Huset stadas i stort sett jamt. Eftersom det blaser 2-6m/s genom fonster och dorrar samlas all sorts damm och smuts inomhus. De flesta ytor dammas hela tiden, men ibland hittar man en bok eller lada som har legat orord ett par veckor. 5 mm lort ar lite lort. Datorn i huset skyddas av en sorts plastkondomer nar den inte anvands.

Eftersom det alltid ar for varmt har gar det at minst tva T-trojor per dag. Allt tvattas for hand, stryks noga med ett strykjarn som varms av grillkol (stromforbrukningen pa ett strykjarn anses helt orimlig). Alla klader byts dagligen eller tva ganger om dagen. Det ser ratt kul ut nar en parant kontorist, mycket valvardad och valkladd, kliver ut ur en bostad som vi inte skulle godkanna som friggebod. Pa nagot satt kan de undvika att svettas trots varmen. A andra sidan promenerar de aldrig mer an femtio meter, det finns alltid en ledig tricakada eller tricycle i narheten. Paraply ar en nodvandighet for att undvika att bli brun.

De fattigare tar en dusch nar de hamtar vatten ur brunnen. Eftersom de duschar infor oppen rida har de kladerna pa och tvattar kladerna samtidigt.

Pa de flesta restauranger finns handfat nara till for att tvatta handerna innan maltiden. Riset och en del annan mat ats med handerna. Oftast delar man pa ratterna sa alla graver i varandras mat. Handtvatt ar alltsa nodvandigt, bade fore och efter maten.

En normal sang ar en bambubrits utan madrass och utan sangklader, obetydligt bekvamare an ett betonggolv. Soffor och stoppade mobler ar en njutning for overklassen och nar de finns ar de obekvama och kladda med galon. Nar jag flog mellan Manilla och Hongkong laste jag eftertextannonserna i en manillatidning. Under avdelningen begagnade mobler fanns 90 annonser dar fabrikatet var angivet. 63 av dessa var IKEA!

Snacka om att IKEA andas kvalitet har.

Koksstandarden, for de som har rad att bygga ett riktigt kok, foljer inga standardmatt vare sig pa vitvaror eller inredning. Mycket byggs pa plats av lokala snickare. En rostfri diskbank ar ett tecken pa lyx och flard. Overhuvudtaget ar kvalitetstankandet nar det galler kok och koksutrustning obefintligt. Besticken ar av tunnplat som viker sig vid anvandning, tallrikar av plast, glas av alla tankbara storlekar och modeller blandas, grytor och stekpannor ar av campingstandard. Detsamma galler verktyg for hemmabruk. Det vi betraktar som miniminiva hemma ar langt over vad hantverkarna har har.

Jag vanjer mig sakta vid att arbetskostnaden alltid ar forsumbar. Vi behover en brunn pa tomten, och forhandlar om alternativ. Enligt slagrutemannen (!) finns vattnet pa atta meters djup. Marken bestar av kalksten och en borrad brunn pa trettio meter kostar c:a 1100SEK. En gravd brunn, som slagrutemannen forordar, kostar 500kr plus hyra for borrhammaren. De graver da till tio meters djup och murar ett schakt av stenarna.

En kul detalj ar att slagrutemannen och jag var overens var brunnen skulle placeras.

Slagrutemannen var hollandare och fore detta prast. Han hoppade av prastyrket och gifte sig med en pinay istallet. Nu jobbar han deltid at kommunen som slagruteman och pa nagot satt tycker jag att det ar en lyckosam karriar for en prast.