HansS

Ursakta om jag kallar filippinerna for "de" men det ar mest av praktiska skal.

Escalante ligger langst norrut pa on Negros, som ligger vaster om Cebu. Det tar en timme med flyg fran Manilla till Bacolod, sedan tva timmar i bil. Det ar en riktig avkrok och det ar sallan jag traffar pa andra utlanningar. Det finns inget hotell trots 80 000 invanare.

Det behovs inget hotell eftersom det inte finns turister, konferenser eller resande affarsman. Tva pensionat, tva banker och nio(!) pantbanker. Av de 971 foretagarna ar 600 innehavare av marknadsstand. All mark runtom stan bestar av banantrad, sockerrorsodlingar.eller fiskdammar. Sockerproduktionen maste vara jordens backaffar, men den sysselsatter alla fall en hel del manniskor. Vart man aker ar man omgiven av en gron vagg av sockerror. Lastbilarna som kor sockerroren till sockerbruken ar stora, trafikfarliga monster som ofta saknar baklysen. Nattetid syns de inte alls eftersom de ar morkbruna av all jord fran akrarna. Skorden sker helt manuellt med machete. Akrarna plojs med vattenbuffel som dragdjur.

Eftersom Filippinerna bestar av 7100 oar ar det gott om strandtomter. De flesta invanarna foredrar att bo vid vagkanten och njuta av tvataktsolja och diesel. Darfor ar dessa tomter dyrare an strandtomterna.Vagar till stranderna ar det ont om, ofta ar de privata och man maste betala grindslant. Nar man koper en strandtomt ager man aven stranden en bit ut i vattnet. Det ar komplicerat att kopa mark, utlanningar far bara aga 40%. Ofta ar marken oskiftad med 20-30 agare som ska vara overens och underteckna dokumenten tillsammans. Det ar inte helt enkelt att veta om tomten ar belanad eller inte. En del av stranderna ar fina sandstrander medan en del ar vassa klippstrander. Pga tidvattnet kan stranderna se ratt olika ut vid lika tider. Skrapigare folk an filippiner finns inte, de verkar inte ens tycka illa om plastavfallet som forstor annars fina omraden

Alla batar ar "pumpboats" , langa smala med utriggare at bada hallen. Batarna ar nastan lika breda som langa. De ar ganska praktiska och lattdrivna. Om tidvattnet drar sig tillbaka star baten uppratt pa land. En 10 meter lang med 18 hk motor kostar 6000kr.

Spraket har ar cebuano, det nast storsta spraket efter tagalog, som jamte engelska ar officiella sprak. Valdigt manga pratar engelska vilket gor att det ar ganska enkelt att umgas.Filippinerna har drygt 100 olika sprak, ett resultat av ett splittrat orike med obetydligt handelsutbyte mellan oarna.

Ingenting ar gratis. Skolorna kostar pengar, sjukvard kostar pengar, pensionssystemet ar i sin linda. Har du ingen slakting som kan ge dig mat svalter du ihjal. Det bor 70 000 pers pa soptippen i Manilla. Harda bud, speciellt for foraldralosa barn. Myras familj tar hand om tre overgivna barn som ar avlagset slakt. Deras foraldrar lamnade helt enkelt barnen 3, 5 och 7 ar pa gatan och drog!

De flesta husen ar oforsakrade, kommer tyfonen sa har du inget hus langre.

Filippinerna ar ett av jordens billigaste lander, t o m billigare an Egypten. Peson foljer dollarn men faller snabbare. 30% av befolkningen lever under FN:s existensminimum, 1 USD/dag. Trots en BNP-tillvaxt pa 6,1% ifjol sjonk skatteintakterna pga av ett urmodigt uppbordssystem. Politikerval ar alltid personval, de flesta har inget egentligt program. Ganska praktiskt, de kan gora som det passar om de blir valda. Vissa politiker och tjansteman ar korrumperade, som i Sverige, men har blir det inga rubriker.

Inlaningsrantan ar 1% och utlaningsrantan 18%. Ett rantegap pa 17% ar en vat drom for en svensk bankman! Inflationen pendlar friskt mellan 6 och 11%. Flera bedomare anser att peson kommer att falla ytterligare eller kollapsa helt. For mig ar det bara bra, med inkomster i vastvaluta och kostnader i peso, men for landet ar det en katastrof. Utlaning sker bara mot sakerhet i fast egendom eller mot borgen av rik slakting. Svenska pengar ar varda mellan 4 och 7 ggr raknat pa kopkraft. En svensk folkpensionar har rad med bade hus, hushallerska och egen sjukskoterska pa folkpensionen.

Prisexempel: 33c ol 1,80kr i affaren och 4-5 kr pa restaurang. Licenstillverkad San Miguel.

Tigerrakor 36-60kr/kg. Storlek som en mobiltelefon. God fisk 18kr kilot.

Middag pa restaurang 8-100kr (100kr ar hummer med vin) De flesta restaurangerna utanfor storstaderna ar mycket enkla och billiga. Fa ratter och lag standard men ganska god mat, alltid hemlagad. De enklare restaurangerna serverar altid maten med gaffel och sked, inte kniv. Vill du ha ett dricksglas till olen far du saga till.

Kott hos slaktaren 24kr/kg oavsett styckningsdel, dvs samma pris pa hogrev och file. Djuren slaktas pa morgonen och saljs under dagen, helt utan kyla.... Man blir inte magsjuk eftesom all mat kokas eller grillas, aven gronsakerna.

Hyra av snickare eller chauffor 25kr/dag, enklare hemhjalp eller hantlangare 13kr/dag.

Bra hotell med AC, tel och kabel-TV 80- 250kr/natt, billigt hotell 30-40kr.

Laddare till mobiltelefon 6kr

Laga ett hal hos tandlakaren 60kr

125cc motorcykel (filippinsk) 6000kr

Aka taxi (bil) 2 timmar 50kr. Den vanligaste taxin ar en trehjulig motorcykel med sidvagn. De ar godkanda for 9 akande men 15 anses lagom. Det mesta jag raknat till ar 20 men det var skolbarn. Om nagon ramlar av far han skylla sig sjalv som inte holl sig fast! Nagot for Trafiksakerhetsverket att titta pa?

Ett annat kul fordon ar Jeepney’n. Du tar en jeep, forlanger den till onskad storlek med tva langsoffor bak, lamnar in den till "jeepneymakern" som klar den i blank plat, helst rostfri, och dekorerar med bibelcitat, dekaler, juldekorationer eller annat snyggt. Ingen bakdorr, inga fonster mer an framrutan. Voila’! Du har en buss for 8-20 passagerare plus de som sitter pa taket!

En "longneck" (helror) rom kostar 8kr. Billigt, men har ar det 25% av en dagslon. Allt brannvin kallas av nagon anledning whisky. Ungefar 95 % av spriten som saljs ar rom. Drickandet ar norrlandskt: ett dricksglas med ljummen rom utan virke dricks pa 10 sekunder blankt. Nastan ingen dricker vin och utbudet ar skralt. Den vanligaste maltidsdrycken pa restaurang ar Sparkle, en inhemsk verion av Sprite.

Bygga fint hus pa filippinskt satt (betonghus med plattak) kostar 1500kr/m2 inkl material och arbetskraft, dvs 8% av svensk kostnad. 100 m2 hus for 150 000kr ar ratt lagom. Bygger man en traditionell "nipa hut" (bambuhydda) blir det forstas betydligt billigare (c:a 2000kr for 12m2)! Standarden ar som ett svenskt garage men med kakelgolv. Fonstren bestar av vickbara glaslameller eftersom man vill ha korsdrag. Golvlister, foder, dorrkarmar och taklister anses vara onodig lyx. Eftersom det alltid ar varmt ute anvander man det ljumma vattnet ur kranen till allt utom dricksvatten. Pg a de vanliga "brownouts" , stromavbrotten, har alla hus en tank hogre an huset for att alltid ha rinnande vatten. Dricksvattnet tas ur en rent-a-cooler med varmt och kallt vatten.

Aven offentliga byggnader har en lag standard.

Om man kommer in pa ett kontor pa en storre myndighet tror man att man hamnat pa lagerkontoret for emballage, typ.

Det hander ratt kul saker hela tiden.

Jag hjalpte ett bolag med lite uppgifter de behovde om labutrustning. Som ersattning fick jag fri sprit resten av livet medan jag ar i Filippinerna! Av nagon anledning tror de att vasterlanningar kan allt om allting. Nar man papekar att "det har jag ingen aning om" tror de att man ar blygsam.

Nar man handlar pa en stormarknad kryllar det av hjalpsamma expediter som inte kan nagonting om det de saljer. En hjalper till att prova, en lagger i pase, en tar betalt och nasta kollar att kvittot stammer. Alla expediter ar 155-160cm langa, 17-22 ar och ser exaxt lika ut. Nagonstans finns sakert en fabrik dar de tillverkas. Nar du gar ut kollar den bevapnade vakten att du inte stulit nagot.. Alla butiker ner till konsumaffars storlek har bevapnad vakt.

Min "egen" slaktare lagger undan "lomon" (file’n) till mig eftersom han vet att jag tycker om file’. De anvander samma kor till allt och hanger aldrig kottet, dvs det haller en ganska lag kvalitet. Ofta forsoker handlare ta mer betalt av utlanningar. Nar jag fragade en taxichauffor i Manilla varfor de alltid forsoker lura utlanningar sa han bara att de ar ju de enda de kan lura! Pruta gor man alltid, men ibland ar det sa billigt att man inte kommer sig for.

Eftersom nastan ingen har personbil, det finns kanske 300 bilar pa 80 000 invanare, finns det inga parkeringsproblem. Daremot ar det valdigt gott om motorcyklar,mest tricycles. Om man ska aka 500-1500m aker man trehjulig cykeltaxi for 5 Peso, upp till 5-6km trehjulig motorcykel for 10-20 Peso, 5- 50km Jeepney eller taxi for 50-200 Peso och langre strackor buss. Trafikreglerna foljs ibland men det anses helt okej att kora om pa fel sida eller att kora medsols i rondeller vid lagtrafik. Fartgranser finns, men ingen fartkontroll. Promillegrans finns, men ingen alkotestutrustning. Exempel pa vagskyltar: "Thickly populated area", "Slow down, 24 dead in this bend", "Drive slow, see our city, drive fast, see our jail", " Don’t keep your elbow to far out, it may go home with another car".

Det finns valdigt fa faglar, enligt Myra beror det pa att de jagas och ats upp. Det gar bra att lagga ut fisk pa tork utan att masar ater upp den. Fisk som odlas i grunda dammar klarar sig ocksa undan masarna.

Alla anser sig vara djup religiosa, men tror samtidigt pa haxor och oknytt. Nagra platser har daligt rykte pga av alldeles for manga haxor, t ex Dumangas och Sequijor. De katolska kyrkorna ar som vanligt pakostade medan de ovriga ar mycket spartanska. En normal gudstjanst (ja, jag har varit kyrkan!) bestar av lika delar hoglasning och sang. Den lokala kyrkan ar pa 120m2 och bestar av tva gavlar och ett tak.

Pa flera stallen som jag inte besokt an finns stammar som lever helt isolerade, helt ogudaktiga och med animismen som religion. Manga har en gummisnodd runt midjan med en talisman ,"habak", for att slippa olyckor. Muslimer syns inte alls pa den har on.

En specialitet ar lechon, helstekt spadgris. Man koper en levande gris ett par dagar i forvag, tar hem den och slaktar den pa morgonen pa festdagen. Grisen skallas och tas ur samt fylls med orter och binds ihop med en bambustor som grillspett. Grisen grillas sedan sakta over grillkol och penslas med kokosmjolk. Nar den ar klar ar skinnet som en brun krispig skorpa, hur god som helst! Resten av grisen ats upp och skoljs ned med Sparkle eller SMB , San Miguel Beer. Ett helt party for 30 pers med gris, ris, dricka och personal gar los pa c:a 600kr, beroende pa hur stor grisen ar. Ofta ar de for stora for att vara "suckling pig" men so what...

Skaldjuren, framforallt rakorna, ar gigantiska och goda, Liksom i Sverige ar de dyra, men 40-60kr per kg for rakor som inte ens gar att kopa for pengar i Sverige kanns inte dyrt.

Tre stora rakor racker for att bli matt.

Citroner finns sallan, men de har calamansi, en sorts blandning mellan lime,citron och apelsin.

Gronsaker ats sallan raa, oftast kokas de halvmjuka. Ratt bra for bakterierna dor.

Om man tar ett befruktat honsagg, ruvar det i 16 dagar och sedan kokar det blir det balut.

Det ats alltsa 5 dagar innan det skulle ha klackts. Fostret ar nastan fardigt, men benen ar fortfarande mjuka.Mycket gott med lite salt pa, men ser helt vedervardigt ut.

En annan omtyckt ratt ar grillade honsfotter. Skinn, senor och ben med grillsas alltsa. Inte gott.

Ett bra satt att bevara fisk ar torkning. Har torkas alla mojliga fiskar, de flesta sma som spigg. Att gnaga pa en torkad fisk som vi betraktar som kattmat anses helt OK, men andedrakten ar inte OK senare.... Nar den torkade fisken kokas blir den mjuk igen, jfr med lutfisk. Kokt fisk ats med ben och allt om det ar en liten fisk. Den kokas med calamansi (en citrusfrukt) och vinager.

I vattnen runt oarna finns 2145 olika arter av fisk Jag har bara sett och atit nagra stycken, men i slutet av februari aker vi till Bohol och dar ska jag dyka en del. Korallrev, delfiner och valhaj later spannande!

Nar man koper fisk pa marknaden ser man atminstone 30 arter, bland dem stromming! Nationalfisken heter bangus (milkfish) och ser ut som en liten sik med stora ogon.. Fiskar jag kanner igen ar t ex lapu-lapu, tuna, swordfish, red snapper och mackerel.

En vanlig vardagsmaltid bestar av 1-2 strommingar och mycket ris.

Ordningsfoljd:

Trafiken, naturen, hundar, overfall.

Det ar svart att tanka sig farligare trafik. Aven den stora vagen kan ha djupa potthal eller omarkerade vagarbeten. Inga vagmarkeringar, gatljus i staderna som 25-wattare. Absolut farligast ar tricycles utan bakljus nattetid. De kor sakta, syns inte men blockerar halva vagbanan. Mindre farligt ar losa hundar, katter och barn. Dvs de ar inte farliga for mig, endast for dem sjalva. Rekommendationen nattetid ar att inte vaja,du kan hamna utanfor vagrenen och skada bilen. Manga sockerrorsbilar utan lysen kor nattetid eftersom polisen inte jagar dem da.

En del vagar ar av betong. Det ar ju bra, men de kringboende tycker att det ar en bra plats att torka ris eller majs. For att bilarna inte ska kora pa maten lagger de stora stenar runt om!

En tricykel kan anvandas som taxi men aven som lastbil for t ex : 10 st 12m langa bambustammar, tva fullvuxna grisar, 500kg cement, 50m2 takplat ellr varfor inte fem innerdorrar? Inte samtidigt forstas.

Det enda som forhindrar massolyckor ar den laga farten. Pa national highway haller man en snittfart pa 60km/tim. Om nagot dyker upp hinner man vaja eller stanna. Jag har bara sett en olycka i verkligheten, men manga spar av olyckor.

Naturen ar farlig men bara pa mikroniva. Minsta skrapsar maste desinficeras noga annars far man en inflammation. Moskiter finns men ar inte sarskilt besvarliga. Den svenska myggan ar mycket varre. Det finns ormar men aldrig i bebodda trakter. Odlorna blir man van med, de ater insekterna inomhus. Det enda konstiga med odlorna ar att de kan krypa pa innertaket och hoppa framat utan att ramla ner!

Havet ar farligt, mest pga strommar. Maneter och sjoborrar ar inte kul, men for ovrigt ar det sallsynt med otacka djur eller fiskar.

Tjejer kallas pinay och killar pinoy. De ar valdigt stolta over att vara 100% pinay/pinoy.

Trots att prostitutionen ar lika beryktad som i Thailand, ar den i stort sett begransad till Manilla och Cebu. En vanlig familjeflicka ar betydligt kyskare an en svensk jamnarig tjej. De flesta ar oskulder vid giftermalet. Hur killarna gor vet jag inte....Som ogift umgas tjejerna med killar bara med chaperon, aven om det bara ar en tio minuters biltur. Nar de ar gifta skaffar de garna manga barn, Filippinerna ligger valdigt hogt i barnalstringsstatistiken. Katolicismen har en stor skuld i detta. Katolska praster vill t ex inte forneka att Colgate tandkram kan ha en preventiv effekt. Skilsmassor finns inte som begrepp eller lagterm. Losningen heter anullment, dvs du mutar en prast eller tjansteman for att han ska hitta ett procedurfel vilket gor att aktenskapet aldrig varit giltigt.

Det ar utan tvekan tjejerna som haller landet pa fotter. En dromtillvaro for en pinoy ar en longneck Tanduay Rhum och sova hela dagen pa en busshallplats. De flesta har inget jobb utan lever pa pahugg. Anstallningsskydd finns inte.

Manga soker utlandsjobb och jobbar pa kontrakt i Taiwan eller arabvarlden. Tva ar, sedan hem och leva pa besparingen i ett ar.

Jag etablerar lite affarsverksamhet har. Hursomhelst maste man ju ha pengar. Det jag agnar mig at ar mahogny och rakor (typ stora). Det mesta ska jag salja till Spanien.

Vi har borjat saga och det ser hyggligt ut. Jag koper mahognyn i "square logs", dvs stockar utan sidobrador. Sedan klyver vi efter kundens onskemal. All mahogny kommer fran odlingar och ar kontrollerad av DENR (Naturvardsverket). Det ar den basta av fem mahognyarter, Swietenia Macrophylla, eller honduras eller "big leaf" beroende pa vilken marknad du saljer pa. Det ska bli kul att bygga ett hus och anvanda mahogny som tradack! Det finns manga andra fina traslag men nagra far man inte exportera.

Byrakratin ar sju resor varre an i Sverige, men det ar snart klart nu.

En positiv sak ar "tax holiday", skattefrihet i sex ar under vissa forutsattningar. Inte for att skatten ar sa hog (32%) men det underlattar ju.

Rakorna ar ekologiskt odlade tigerrakor i storlek 20st/kg. En filippinsk professor har hittat pa en metod att lata rakorna "ga i ide" under 12-15 timmar och kan fraktas utan vatten. Det vore mumma att leverera levande rakor!

Att gora affarer pa ett lokalt plan ar meningslost eftersom ingen har pengar. Myras mammas saltaffarer ar sunda, men de grundar sig bara pa sasongsvariationer i prisniva mellan 50-150Peso pa fem manader. Kop, lagra, salj.

Allt som tar lang tid att tillverka kan man gora har om inte transportkostnaden blir for hog. Filippinernas storsta exportprodukt ar elektronik. Utbildningsnivan ar hog men det finns inga jobb till alla valutbildade. Filippinerna ar ett av varldens mest korrumperade lander, men hittills har det gatt bra.

Man fryser aldrig, det ar alltid nagra grader for varmt, aret om. Torrperioden, november till mars ar behagligast. Det ar lika varmt men torrare luft. Nar kvallen kommer blir det nagon grad kallare, men fortfarande behover man air condition i sovrummet, annars ar det inte skont att sova. Tyfoner kommer i en strom over norra filippinerna, 2-6 st per ar och staller till stor skada. Har slipper vi dem. Aktiva vulkaner finns som har utbrott med ojamna mellanrum, den narmaste 10 mil bort. Den storsta hade ett utbrott 1991. Nagra tusen dog och askmolnet strackte sig till Vastafrika. Nyhetsrapporteringen om tsunamin har varit sparsam, endast ett par filippiner drabbades.

Havet ar alltid varmt och klart, utom vid leriga/sandiga strander och nar tidvattnet drar sig tillbaka. Dykstallen finns pa manga oar men har har vi bara ett korallrev inom "synhall". Tidvattnet skapar en del problem, det skiljer c:a 120cm pa ebb och flod. Allt vaxer som i ett vaxthus och det regnar da och da. Ett banantrad vaxer till 3-4m pa ett ar och det finns massor av konstiga frukter. Jag ater mer an ett kilo mango om dagen.